Kategoriarkiv: Samhällskunskap

Flyktingar

Flykting barn
Vi tycker att de är tråkigt att att inte all barn får jobb.Att dom inte får gå i skola och att dom måste åka i livsfarliga båtar. Och tycker vi att dom ska få mat och vänskap.
Dom ska också få ett hem och familj och inte bli bombade så fort dom går ut från sitt hem om dom ens har något hem. Och snart så har inte Sverige plats för flyktingbarn.
Vi i Sverige kan bygga mer hus så att de kan komma in mer flyktingbarn i landet.
Flykting barn ska behandlas väl som alla andra barn i Sverige.

.Vi i Sverige kan göra starkare båtar som kan hämta mer flyktingbarn och föra dom till andra länder.
.Vissa klarar sig inte i deras land för att det kanske är mycket krig i deras land och behöver åka till Sverige för att få mat behandling och trygghet.

 

Flyktingkatastrofen

Just nu är det krig i Syrien och många måste fly. De måste ta en risk som kan kosta deras liv. Både barn och vuxna åker överfyllda båtar över medelhavet till Europa. Över 250 000 människor flyr från Syrien och många dör på vägen därifrån. Allt för många människor dör, därför vill vi göra något.
Vi tycker att flyktingarna har rätt att flyga flygplan, även om de inte har pass. Europa borde fixa tillfälliga pass som flyktingarna kan skapa på flygplatsen. Då behöver inte flygbolagen betala så mycket pengar. Vi tycker att man borde släppa in mer flyktingar än vad man gör idag.

Människor på flykt

Just nu kommer många flyktingar till Europa främst från Syrien. Det är olika hur länderna i Europa ser på dessa flyktingar. För att skapa oss egna uppfattningar har vi läst olika artiklar om flyktingar i olika länder, ur olika perspektiv. Vi har tittat på olika filmklipp, bilder och hört Hans Rosling prata om varför flyktingar riskerar livet att ta sig till oss i Europa. Utifrån detta har vi i grupper diskuterat, argumenterat för våra ståndpunkter och resonerat oss fram till vilka gemensamma synpunkter vi har i gruppen. Vi har därefter skrivit ner vad vi tänker och tycker i ämnet och försökt fundera på om vi vill göra något åt detta och vad vi i så fall skulle kunna göra. Detta är bara starten i vårt arbete. Läs gärna! Fortsättning följer..

Läxa

Läxa samhällskunskap vecka 42.

Nästa arbetsområde i samhällskunskap handlar om frågor som ligger nära er elever, som ni är intresserade av och hur ni kan påverka i de frågorna. Som en förberedelse i ämnet vill jag att du tittar på REA på svtplay.se, avsnitt 1 från den 7/10. Det innehåller ett reportage som handlar om hur man kan påverka som barn. Du kan titta på avsnittet när du vill under vecka 42.

 

Samhällskunskap

 

Demokrati

Nu har vi kommit till slutet av arbetsområdet om demokrati och du kommer att få en uppgift för att visa vad du kan. Här nedan har jag skrivit vad jag vill att du ska visa att du kan och vad jag kommer att bedöma samt vilka kunskapskrav i läroplanen vi arbetar mot.

Du ska kunna förklara:

  • vad en demokrati är och förklara skillnader mellan demokrati och diktatur.
  • vilka konsekvenser det får för människor att bo i demokrati respektive en diktatur.

Du ska också kunna berätta: 

  • hur ett val går till i Sverige (Du ska kunna förklara hur val till riksdag, landsting och kommun går till.)
  • vilken typ av demokrati vi har och vad den innebär. (Hur många sitter i riksdagen, hur bestämmer man hur många från varje parti som sitter där? Vad är det för skillnad på riksdag och regering?)

Du kommer att få en uppgift av mig där du utifrån exempel får förklara och visa det du kan. 

 

Kunskapskraven i samhällskunskap vi arbetar mot:

Eleven har grundläggande/goda/mycket goda kunskaper om vad demokrati är och hur demokratiska beslutsprocesser fungerar.

Eleven har grundläggande /goda/mycket goda kunskaper om olika samhällsstrukturer. Eleven visar det genom att undersöka hur politiska strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar och beskriver då enkla/förhålladevis komplexa/komplexa samband inom olika samhällsstrukturer. I beskrivningarna kan eleven använda begrepp på ett i huvudsak/relativt väl/väl fungerande sätt. Eleven kan utifrån något givet exempel föra enkla/utvecklade/väl utvecklade resonemang dels om hur individer och grupper kan påverka beslut på olika nivåer, dels om förhållanden som begränsar människors möjligheter att påverka.

 

Detta kommer jag att bedöma:

 

 

Analysförmågan
Du har grundläggande kunskaper om likheter och skillnader mellan demokrati och diktatur.Du kan beskriva enkla samband inom den politiska samhällsstrukturen. Du har goda kunskaper om likheter och skillnader mellan demokrati och diktatur.Du kan beskriva förhållandevis komplexa samband inom den politiska samhällsstrukturen. Du har mycket goda kunskaper om likheter och skillnader mellan demokrati och diktatur.Du kan beskriva komplexa samband inom den politiska samhällsstrukturen.
Kommunikativa förmågan
Du kan föra enkla resonemang till viss del underbyggda med fakta. Du kan föra utvecklade resonemang som är relativt väl underbyggda med fakta. Du kan föra välutvecklade resonemang som är väl underbyggda med fakta.

 

 

Begreppsförmågan
Du använder dig av några relevanta begrepp i texten och visar att du har förstått vad de betyder. Du använder dig av flera relevanta begrepp i texten och visar att du har förstått vad de betyder. Du använder dig av många relevanta begrepp i texten och visar att du har förstått vad de betyder.

 

Här kommer lite fakta och ord/begrepp som vi arbetat med i skolan, om du vill öva hemma.

Demokrati betyder att:

  • alla får vara med och bestämma
  • alla människor är lika mycket värda
  • Ingen får diskrimineras (d v s behandlas sämre på grund av sin hudfärg, sitt språk, sin religion, om man är pojke eller flicka eller av någon annan anledning).
  • alla har samma rättigheter (t ex att få gå i skolan)
  • alla har samma skyldigheter (t ex att betala skatt)
  • alla får tycka vad de vill
  • alla får skriva vad de vill i böcker och tidningar, spela vilken musik de vill, måla vilka tavlor de vill och göra film och teater om vad de vill.

Diktatur betyder att:

  • en eller några få bestämmer över alla andra
  • man får inte säga eller tycka vad man vill
  • böcker, filmer och sånger kan bli förbjudna för att de berättar saker ledarna inte vill att folk ska få höra
  • den som inte lyder ledaren eller ledarna kan blir straffad
  • de som bestämmer kan använda våld för att tvinga människor att lyda
  • ledarna tycker att vissa människor är värda mer än andra
  • alla har inte samma rättigheter och skyldigheter
  • de som bestämmer struntar i att lyssna på andra

 

Ordlista arbetsområde demokrati

Censur:  förhandsgranskning av ex massmedia (tv, radio, tidningar, film mm)

Inflytande:  möjlighet att påverka

Representativ demokrati:  medborgarna väljer representanter som fattar besluten

Medbestämmande: att vara med att bestämma, påverka

Representant: någon som representerar något (det kan vara ett parti, en åsikt eller liknande)

Majoritet/majoritetsbeslut:  ett flertal, det som utgör de flesta av de röstande, det de tycker det beslutet blir det

Rösträtt: rätt att rösta, att göra sin röst hörd

Yttrandefrihet: rätten att yttra och föra fram åsikter utan censur, begränsning eller någon typ av bestraffning.

Rättssäkerhet: Någon entydig definition finns inte, men allmänt brukar begreppet betyda att ett land har en lagstiftning och ett system i övrigt som innebär att den enskilda medborgaren har ett skydd för godtyckliga ingrepp från samhället självt, t.ex. att man inte åtalas eller döms utan tillräcklig bevisning, att man inte döms utan tydligt lagstöd och att alla medborgare oavsett samhällsställning eller ursprung bedöms på ett likartat sätt.

Tryckfrihet:  en form av yttrandefrihet som främst gäller tidningar, tidskrifter, broschyrer och böcker

Mötesfrihet: en rätt att hålla möten

 Lycka till!